Redarrummet

Den unika tapeten i rummet är fransk, från sekelskiftet 1800-1900. Tapetens mönster är formpressat i tjock pappersmassa, våderna är limmade på juteväv och de har alltid fraktats liggande på skiva, vilket bidrog till att tapeterna blev dyra att få hem. Det här rummet har skeppsredarparet Carl Alfred och Agnes Carlström troligen använt som matsal från 1880-talet fram till 1910. Eftersom Alfred Carlström hade egna fartyg var transporten av tapeten nog inget problem.

Alfred Carlström som också kunde titulera sig lantdagsman, kommerseråd och bankir föddes 1851 och dog för egen hand 1910. Två av hans förtrogna i flera företag och stadsförvaltningen hade i staden Kristinestads namn försnillat en stor summa pengar i Vasa Aktiebank. Därtill hade de misskött och förfalskat Carlströms bokföring som de blivit anförtrodda. Alfred Carlström hade blivit den nygrundade Vasa Aktiebanks förste filialdirektör i Kristinestad 1879, men han upphörde att själv leda filialen för att fortsätta som underordnad direktör i den men som styrelsemedlem i Vasa Aktiebank. Försnillningen fick nästan banken i Vasa på knä och kalla fakta visade att Carlström stod på konkursens brant. Det blev för mycket för honom som i tre decennier åtnjutit ett solitt rykte i staden, varit generös med pengar och understött kulturella och fosterländska strävanden samt i lantdagen aktivt arbetat för att få järnväg till Kristinestad. Beslutet om järnvägen togs under den sista lantdagen 1905-1906 och järnvägen togs officiellt i bruk 1913.

Alfred gifte sig 1881 med Agnes Wendelin, också hon dotter till en förmögen redare och handelsman i Kristinestad. Tillsammans fick de sönerna Eskil och Folke. Ett porträtt av familjen finns på den långa skänken här i Redarrummet. Familjens sommarhem Carlsro, 5 km norrut vid Storträsket, är numera ett museum över en myckenhet diverse (över 11000 objekt) som Åke Weckström samlat in.

Alfred var en av grundarna till Kristinestads Segelförening 1882 och året därpå till Dramatiska föreningen i Kristinestad. Han var kommodor i segelföreningen och långvarig ordförande i Dramatiska föreningen. Hustrun Agnes hörde också till grundarna av den sistnämnda där hon verkade som gaderobier och senare också bibliotekarie. Båda makarna uppträdde på scenen. Dramatiska föreningen kunde ge flera pjäser om året och de som agerade lät själva sy alla dräkter som behövdes. Inte att undra på att skådespelarna kom från stadens förmögnaste familjer. Burgen rekvista som behövdes i någon pjäs kunde också lånas hemifrån. Än i dag har staden i sin ägo förnämliga kulisser som är en gåva från Dramatiska föreningen mot att den fick använda scenen i rådhuset.

Paret Carlströms teaterintresse sitter väl förankrat i Brahegårdens väggar och tar sig än idag uttryck i den sköna konsten att skriva, regissera och spela revy.

 

Laivanvarustajan huone

Tämä huone kuului aikoinaan 1800 ja 1900 lukujen vaihteessa laivanvarustaja Carl Alfred Carlströmille. Hän avioitui 1881 varakkaan laivanvarustaja ja kauppaneuvos Wendelinin tyttären Angnesin kanssa. Heille syntyi kaksi poikaa, Eskil ja Folke. Perhekuva on kehystettynä  tässä huoneessa. 

Tämän huoneen tapetit ovat todennäiköisesti ranskalaiset ja ns. nahka-jäljitelmää. Tämä tapettityyppi esiteltiin Pariisin maailman näyttelyssä 1889 ja saavutti suuren suosion ympäri Eurooppaa. Tämä kohokuviotapetti oli erittäin arvokasta. Nämä ainutlaatuiset tapetit ovat siis 1800-1900 lukujen vaihteesta. Tapettien kuviot ovat muotoonsa painettu paksuun paperimassaan, vuodat on liimattu juuttikankaalle ja ne on täytynyt kuljettaa kokonaisina suorina vuotina. Alfred Carlström käytti kuljetukseen omia laivojaan eli kuljetus ei ollut ongelma. Tätä huonetta laivanvarustajapariskunta Carl Alfred ja Agnes Carlströmin on käyttänyt ruokasalina 1880-luvulta aina 1910 saakka. 

Alfred Carlström, jota voidaan kutsua valtiopäivämieheksi, kauppaneuvokseksi sekä pankkiiriksi, syntyi 1851 ja kuoli oman käden kautta 1910. Alfred Carlströmistä tuli vastaperustetun Vaasan Osakepankin ensimmäisen haarakonttorin johtaja Kristiinankaupungissa 1879. Myöhemmin Carlström luopui haarakonttorin johtamisesta, mutta jatkoi edelleen alijohtajana. Lisäksi hän oli sittemmin Vaasan Osakepankin hallintoneuvoston jäsen. Carlström ryhtyi kauppiaaksi Kristiinankaupungissa 1881. Carlströmin kohtaloksi muodostui laaja petosjuttu 1900-luvun ensimmäisen vuosikymmenen lopulla, johon hänellä itsellään ei ollut mitään osuutta. Vastaavanlaisia tapauksia ilmeni samoihin aikoihin muissakin liikepankeissa, mutta Kristiinankaupungin väärinkäytökset saivat Vaasan Osakepankin lähes polvilleen. Kävi ilmi, että kauppaneuvoksen luottomies useissa yrityksissä ja kaupunginhallinnossa oli kavaltanut Vaasan Osakepankista kaupungin nimissä suuren summan rahaa.

Alfred Carlström oli kotikaupungissaan arvostettu ja luotettu henkilö, joka toimi kaupungin-
valtuuston puheenjohtajana yli 20 vuoden ajan. Tämän lisäksi hän istui peräti kahdeksan kertaa peräkkäin nelikamarisilla valtiopäivillä Kristiinankaupungin edustajana porvarissäädyssä 1888–1906. Valtiopäivillä Carlströmin tärkein päämäärä näyttää olleen rautatieyhteyden saaminen Kristiinan-kaupunkiin. Rata ei valmistunut Carlströmin eläessä, vaan otettiin virallisesti käyttöön 1913.

Perheen kesäasuntona toimi Carlsro, 5 km pohjoiseen Suurjärven rannalla. Carlsro toimii tänä päivänä museona. Alfred oli yksi Kristinestads Segelföreningenin perustajista 1882 ja toimi purjehdusseuran kommodorina. Hän oli myös perustamassa Dramatiska föreningeniä (Teatteriyhdistystä) Kristiinankaupukiin ja toimi yhdistyksen pitkäaikasena puheenjohtajana. Agnes toimi myös viime mainitussa yhdistyksessä mm. puvustajana. Molemmat olivat myös innokkaita näyttelijöitä.Carlströmin perheen teatteri-innostus on periytynyt Brahengårdenille – sillä tänäkin päivänä täällä kirjoitetaan, ohjataan ja esitetään revyitä.